onsdag 23 januari 2008

Innehållslös

Idag är bara en konstig dag. Egentligen svårt att sätta ord på varför men den känns så upp och ner, rastlös på något vis. Sover fortfarande dåligt så halva dagen försvann idag med, sen lyckades jag ändå på något vis få garderoberna rensade och det gjorde mig inte totalt slut. Vilket är bra såklart. Ett par timmar senare är ångesten och oron över mig, bara sådär. Börjar gråta utan anledning igen, känner mig totalt tom inombords. Det är bara jobbigt. Jag känner mig isolerad utan kontakt. Hela mitt jag skriker efter närhet, men jag vet att det inte är något jag kan få. Det är som en värk i hela kroppen, och den ger mig ångest så jag blir illamående. Känner mig så otroligt innehållslös.

Fick äntligen ny tid för terapin idag, ska dit på fredag. Senaste gången blev inställd, så jag har inte varit där sedan före jul. Ska bli så underbart skönt, har så mycket lagrat inom mig så jag klarar inte av att bära det mycket längre. Ibland vill jag bara lägga mig ner på golvet och sparka och skrika. Protestera. Känns som om någon står ovanför mig och pressar mig ner mot marken. Trycker ner mig i golvet. Som att säga att det är där jag ska vara, att jag inte ska försöka resa mig uppåt. Men jag försöker. Och det är väl ändå huvudsaken.

Hur länge kan en människa leva utan närhet? Den frågan kastas runt i mig idag. Jag kämpar så mycket jag orkar, men hur länge orkar jag? För det är så tufft, så tufft. En stor del av mig vill bara ge upp, men lyckligtsvis är det inte den största delen. Men jag är livrädd för den dagen då den delen börjar växa. För en dag kommer den att göra det. Om inte mitt liv ändras. Just nu känns det bara inte så ljust.

Dagens positiva: Jag har rensat ur mina garderober

4 kommentarer:

Anonym sa...

Fungerar det att andas i fyrkant för dig för att lindra ångesten?
jag försöker använda det och det hjälper lite, lite åtminstone.

Ångest i livet sa...

hosanna: oftast men inte alltid. Det beror lite på om paniken hinner grabba tag eller inte. Hinner jag inte avstyra den då börjar jag nästan bara hyperventilera och då är det bara in och ut som gäller. Men i lugnare attacker/omgångar så går det bättre. Fast oftast försöker jag bara tänka djupt in och sakta ut, så det inte blir dessa korta andetag.

Anonym sa...

Så bra att börja med en promenad i veckan.

Jag vill också gärna ha framtiden planerad - tror att det är för att jag vill ha kontroll.

Ångest i livet sa...

Malve: Ja jag tror det, har alldeles för lätt för att sätta upp stora mål som jag självklart inte når, och så blir man besviken på sig själv. Är nog en bra övning att försöka nöja sig med ett litet istället.

Är nog samma det handlar om för mig, jag vill veta vad som ska hända. Svårt att hantera osäkerheten.