lördag 31 mars 2012

Start för Dagbok

Har äntligen fått tid hos den privata KBT kliniken. Känns bra och jag hoppas verkligen detta kan ge effekt. Lite rädd samtidigt, vet ju inte vad detta startar och är orolig att jag kommer att bli sämre först. Förstår ju att det troligen blir så, för att det sedan ska kunna vända, men jag orkar bara inte bli sämre, är ju redan på gränsen. Hur som helst, en del i terapin är att jag ska försöka föra en dagbok om hur mina dagar är. Tänkte göra det skriftligt, men har inte fixat någon bok att skriva i, så jag börjar här så jag iallafall har det nedskrivet nånstans. Så i nästa inlägg startar jag Dagboken.

Hur är det annars då? Sämre igen, har haft jobbigt med andningen och tryck i bröstet så gott som dagligen den senaste veckan. Har inte haft så mycket ork att göra saker, utan har mest blivit liggandes. Har dock haft två "bra" steg i veckan. Har lyckats göra en promenad med hunden, längre bort än jag varit på flera månader. Det gjorde mig glad. Både fram och tillbaka utan större problem. Skönt väder och jag kunde till och med njuta lite av promenaden. Så pass så jag tog mig en liten extra minitur för att fotografera lite. Hur skönt som helst! Dom små stunderna som det funkar är guld värda! Sen igår fredag var jag barnvakt åt mina syskonbarn och vi hade pysselkväll. Jag orkade igenom och hade riktigt skoj. Även fast vi höll på i flera timmar och det var 3 barn i åldrarna 8, 4 och 1. Lagade middag och allt =) Visserligen gjorde det att kroppen ändå vart slut (även om jag inte blev dålig), så idag bröt dunderförkylningen ut. Så nu ligger jag sjuk oxå. Jag hoppas bara att det inte är influensan eftersom jag pga min diabetes då kan bli tvungen att läggas in. Men jag proppar i mig all c-vitamin som går att hitta haha =) Värsta biten är att eftersom ångesten sätter sig på min andning, så får jag panik när jag blir täppt i nästan :/ Hjärnan klarar inte att skilja på signaler från nästäppa och svårt att få luft, så när jag blir helt täppt kommer paniken för att jag "förlorar" en luftväg. Men, kämpa kämpa...

Inga kommentarer: