Är alldeles för dålig på att uppdatera här känner jag, även fast jag skulle behöva. Behöva skriva av mig alltså. Gör det inte för mig själv i min lilla bok heller. Skulle behöva gå igenom de senaste terapisessionerna och tänka efter, gå igenom vad som sagts och vad som kommit upp. Vi går igenom så stora delar just nu, så hela mina hjärna känns som en torktumlare i ultrafart.
De sista dagarna har varit pest och pina, och fortfarande är. Hela helgen har gått åt till att gråta känns det som. Det lilla positiva som funnits ett litet tag nu, visade sig vara en stor jävla lögn (ursäkta att jag svär). Även om det aldrig har känts speciellt allvarligt eller något sådant så gjorde det ont. Men det brukar å andra sidan lögner göra, vad de än handlar om. Mina tankar den senaste veckan är verkligen inget att skryta med, de är bara skrämmande. När jag sitter i bilen och möter en långtradare är första tanken: "Jag kanske bara ska vrida på ratten, behöver inte göra mer än så, sen är allt över och lugnt". Jag har många destruktiva tankar just nu, orkar snart inte mer. Den tanken kommer över mig tusen gånger om dagen. Jag orkar inte mer. Har talat om på terapin att jag har slutat se en framtid för mig, jag har gett upp alla sådana tankar. Orkar inte kämpa för något jag inte får. Ibland vill jag bara gå under jorden och vara ensam.
2 kommentarer:
försår dig helt o hållet=( men kom ihåg att du inte är ensam!
Hejsan, katastroftankar av liknande slag är självklart tankar som skrämmer innert inne, Själv haft dessa tankar men har hjälpt mig när jag saktar ner farten vid möte så känns det lite bättre, dvs då tänker på din egen säkerhet och andras. Tankarna är trots allt övergående kopplat till psykisk trötthet/dina tankar och hög ångest. Mitt råd är att söka upp läkare om Du inte redan har gjort det. Medikament och samtal är ett alternativ samt hjälp till självhjälp.
Skicka en kommentar